God kväll kära "bortglömda" dock efterlängtade blogg!^^
Idag var en sådan dag när man gick ut och fick en känsla av glädje endorfiner. Det doftade friskt och gott, och det var skönt att vara ute.
Våren är på väg, det är bara en tidsfråga om när:)
Snart är det inlines dax igen wohoo!
Vintern är så grå, lustigt varför säger man så? Vintern är ju vit, men blir grå av all slask kanske^^
Ska inte överanalysera ikväll haha ska strax sova men ville passa på att skriva lite ikväll åtminstone.
Jag var hemma i Värmland för inte så länge sedan och där "råkade" jag och lilla mor slinka in i en antikaffär. Det slutade med att vi gick därifrån med en tallrik som mor saknat till sin "lilla" samling för ett mycket bra pris samt med många glada skratt. Hum finns det "oglada" eller sura skratt? Tja, elaka sådana kanske.
Nåväl tillbaka till saken, det är så kul när man går in i butiker man normalt sett inte brukar gå in i. Vi gjorde ett kap och skapade minnen för livet. En liten omväg kan visa sig vara en berikande upplevelse. Man ska se det stora i det lilla! Våga bryta mönster!

Genom upplevelser och genom att ta del av den lärdomen som livet lär och låter oss gå igenom bildas Jag:et eller Du:et. Detta är kvällstankar av mig det haha.
Visste inte vad jag skulle skriva om ikväll men det kommer av sig själv när man väl börjar skriva^^
En annan sak som jag har tänkt på är hur äckligt tillgängliga vi är i dagens samhälle. Det är som att någon dött om man inte hört av sig. Tänk förr då det kunde gå veckor, eller månader innan man fick svar. Då fanns det tålamod i storlek utav "en häst". Ändå så är vi så sjukt beroende utav telefonkontakt (nynnar på banankontakt, banankontakt). En dag när jag åkte buss kunde jag inte låta bli att notera att i stort sett alla hade antingen mobilen i handen eller mobilen vid örat. Jaja, det är så det ser ut numera i det "moderna samhället". Snart kommer nog robotarna som tar över arbete från oss arbetare, bara en tidsfråga hehe.
Något annat som jag märkt är hur konflikträdda människor faktiskt kan vara. Vuxna människor blir antingen som "små apor" eller som stora ragator när det "väl kommer till kritan". Ibland kan jag inte låta bli att undra hur samspel med andra kom till. Någon måste ju ha kommit i konflikt med någon för att sedan ha döpt det till samspel när de väl kommit överens eller!?
Önskar jag kunde spela gitarr, då hade jag spelat in en liten trudelutt av något slag^^
Godnatt på er nu och hoppas mina tankar inte skrämt iväg er!:)
Ha en bra vecka!
//Betty